Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och belysa hur bemötandet av mÀnniskor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsÀttningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för mÀnniskor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förstÄelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie anvÀnde jag mig av kvalitativ metod för jag ansÄg att det var bÀst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, tvÄ personer som arbetar pÄ ett boende för psykiskt funktionshinder.

Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Syftet med denna c-uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggare i Stockholm praktiskt tillÀmpar bistÄndslagarna i handlÀggningen gÀllande personer med psykiska funktionshinder. Studien Àr genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i Ätta av Stockholms nordvÀstkommuner med hjÀlp av en mixad design som bestÄr av en enkÀt med uppföljande frÄgor. FrÄgestÀllningarna Àr: -Vilken lagstiftning tillÀmpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvÀstkommuner nÀr insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handlÀggarna valet av lagstiftning dÄ de beslutar om bistÄnd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handlÀggningen genomförs, hur nordvÀstkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekrÀftar mycket av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Denna c-uppsats visar att LSS anvÀnds i mycket mindre utstrÀckning Àn SoL för personer med psykiska funktionshinder.

IT-information och kommunikation Àr medel att förbÀttra hÀlsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat bÄde brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess.

Av socialtjÀnstlagen framkommer det att den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov har rÀtt till bistÄnd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhÄlla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och trÀning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlÀtta för den enskilde att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt.

Uppsatsens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrÄgor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrÄgorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter frÄn olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som nÄgot negativt vilket de relaterade till medias pÄverkan.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar Àr vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svÄrtolkade för vÄrdpersonalen. KommunikationsförmÄga och empati Àr grundlÀggande hos vÄrdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad som frÀmjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄ sjukhuset och pÄ gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar Àr vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svÄrtolkade för vÄrdpersonalen. KommunikationsförmÄga och empati Àr grundlÀggande hos vÄrdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vad som frÀmjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄ sjukhuset och pÄ gruppboende för personer med demenssjukdom.

Den hÀr uppsatsen kommer presentera hur personalen pÄ ett specifikt gruppboende resonerar kring brukarnas fritidsaktiviteter i relation till brukarnas behov och personalens egen roll. VÄr hypotes Àr att funktionshindrades sjÀlvstÀndighet och delaktighet i samhÀllet gynnas av fritidsaktiviteter. Vi menar ocksÄ att funktionshindrades lÀrande och bildning pÄverkas positivt av fritidsaktiviteter. Vi har gjort en fallstudie pÄ ett gruppboende för personer med psykiska och i vissa fall bÄde psykiska och fysiska funktionshinder. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som har anknytning till gruppboendet.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Intresset för förhÄllanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsÀttningar i olika situationer har vi undersökt maktförhÄllanden pÄ ett gruppboende för mÀnniskor med vuxen-hjÀrnskada.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa maktförhÄllandet mellan anstÀllda och brukare och hur de anstÀllda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ tvÄ gruppbostÀder för mÀnniskor med vuxen-hjÀrnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvÀndig för att fÄ kunskap om anstÀlldas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna frÄn de anstÀllda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen Àr emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhÄllanden..

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar rörande erfarenheter av att frÀmja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som Àr meningsfulla för klienten, lÀra ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.